annons

Att ge barn bästa förutsättningarna!


En av de vanligaste frågorna man ställer sig själv som förälder är; ”hur kan jag ge mina barn de bästa förutsättningarna i livet?”. Det finns inget enkelt svar på den frågan, men idag har jag fått lyssna på en känd författare och pedagog vid namn Gunilla Wahlström som visat mig vägen.

Dels frågade jag vad det största problemet i skolan är. Hon svarar ”auktoritetsproblemet”. Vi föräldrar har inte lärt barnen att det är vuxna som bestämmer, oavsett om du är förälder eller lärare. Jag tycker det är tragiskt att vi föräldrar inte ens klarar av att säga nej om det lilla barnet vill ha en kaka till och tjatar tillräckligt, att de inte behöver sitta still när man äter middag, eftersom ”de har så mycket spring i benen”, att de inte behöver lyssna på tränaren på barnaktiviteten, då ”det bara är på lek”. Gunilla kan intyga att dessa som till synes nu är oviktiga små beslut kan ge betydligt större problem längre fram i livet, i skolan.

Lärare orkar inte att stimulera det individuella barnet och ge dem bästa förutsättningarna, när barnen inte ens klarar av att sätta sig på sin plats och vara tyst när lektionen börjar. Jag blir så arg över hur vi misslyckas. I detta så upplysta samhälle, hur kan det kortsiktiga vara så i fokus att vi bortser från vilka effekter det får längre fram i livet?

Ett resultat är att idag väljer de som skulle kunna vara fantastiska lärare ett annat yrke. De vill inte ta skit från små barn med attityd, och som säkerligen har en påhejande förälder bakom sig som totalt frånser att deras barn troligtvis är grunden till problemet. Jag tycker synd om det barnet som inte fått bättre uppfostran hemifrån. Det är säkert därför som lärare flyttar runt och därmed får barnen inte kontinuitet heller. När ska vi föräldrar fatta att vi måste skärpa oss???

Givetvis, då kommer alla och hävdar att det är diagnoser hit och dit som förorsakar det mesta. Visst, det finns barn med diagnoser, men det finns också barn som inte kan sköta sig. Och tack vare den sistnämnda kategorin (vars syndabock är föräldrar och inte barnen) får den förstnämnda kategorin lida, de som verkligen behöver hjälp och individuell anpassning.

Så istället för att jobba ihjäl er för att barnen ska kunna prata vid ett års ålder, låt barnen vara barn och lär dem de viktigaste redskapen i livet, respekt, ärlighet, omtanke och TÅLAMOD!

Och för att avsluta med Gunillas ord ”Barn får aldrig fatta beslut om sådant som de inte kan förstå följderna för”. Helt rätt, och sluta skyll på olika omständigheter, ta ansvar, föräldrar!!!

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>