annons

Månadsarkiv: februari 2016


Att vara gravid, en välsignelse….eller?

Så sitter man där, har precis kissat på en sticka och inser….att man väntar barn. En känsla man vill skrika ut till hela världen! Tänk att jag ska bli förälder! I tidningar ser man de vackra kvinnorna med sin lilla kula på magen som ler in i kameran. Själv kände jag mig tjock, trött, illamående, jaa, sjuk nästan. Men det fick man inte säga, att man var sjuk, alltså. Det är ju en välsignelse att vara gravid.

gravidmage
Freedigitalphoto.net
Vi kvinnor har utbildat oss och gör, precis som männen, karriär. Mitt i denna karriärsresa kommer graviditeten. Vad gör det med oss kvinnor? Jo, för mig handlade det om att jag satte krav på mig själv att leverera ännu mer. Jag skulle fakturera mer än någon annan konsult på firman och för detta ändamål riggade jag kroppen på bästa sätt. Ställde klockan på 05.00, åt ett knäckebröd i sängen utan att lyfta på huvudet för att sedan somna om till klockan 06.00. Skälet var att detta förebyggde att jag skulle kräka direkt på morgonen. Därefter var det mörka kläder som skulle tas på för att inte visa kunderna (där man skulle tala om steg strategiskt och långsiktiga samarbeten) att man faktiskt inte skulle vara kvar ända till projektet skulle slutrapporteras. På något sätt hoppades man att det skulle lösa sig lite längre fram. Tröttheten gömde man bakom sminket.

Jag höll föredrag för kunder och hade havrefras i handväskan som jag åt mitt i presentationerna för att inte kräkas framför kunderna utan springa på toaletten i pausen. Lite oskyldigt skyllde jag på halsont och att jag åt halstabletter.

Jag ville visa kunderna att jag visst hade deras bästa för mina ögon, jag ville visa mina medarbetare att jag visst inte bara la av för att jag blev gravid. Att jag ville leverera, ännu mer.

Magontet innan man skulle berätta för chefen att man var gravid var fruktansvärt. Man insåg ju att det knappt var lönt att lära upp en ny konsult för 9 månaders föräldraledighet, så min nyhet betydde att medarbetarna skulle få arbeta extra hårt. Jag gjorde ju karriär, och nu helt plötsligt skulle jag bara strunta i företaget för att jag skulle få barn.

När väl beskedet fanns hos chefen och medarbetarna så var det dags för krämporna. Nätterna med illamående och kräkningar gick över i nätter med….. kramp i benen, ont i ryggen och sömnlöshet. De höga klackarna gjorde att man knappt kunde gå dagen efter. På något sätt kände jag att för mig var det inte så välsignat att vara gravid. Det var nio månader med fysiska tillstånd som normalt sett hade kategoriserats som sjukdom samtidigt som man topp presterade på jobbet, och min enda känsla skulle vara…glädje.

Jag vet, det är coolt när barnet sparkar i magen och jag vet att jag har en förmån i att kunna få barn. Men processen inför förlossningen dränerade ut mig som kvinna, och förväntningarna från omvärlden var större än vanligt.

Hur ska vi se på oss gravida kvinnor i framtiden? Jag älskar att jobba och ville inte försvinna helt in i föräldraskapet, ändå upplevde jag att omvärlden bara tog för givet att jag nu enbart ville fokusera på att bli förälder. Den mentala känslan av ”jaha, då försvinner hon iväg”, ”vi behöver inte ha med Karin på det mötet, då har hon ändå fött barn”, var otroligt drygt. Känslor som min man helt slapp att hantera, trots att han också skulle bli förälder.

Det faktum att allt fler föräldrar delar på föräldraledigheten underlättar för sådana som mig. Föräldrarskapet berör mer än mamman. Dock är det jag som kvinna som är ”sjuk”, förlåt, gravid i nio månader.

Jag talar särskilt för mig själv (även om jag inte kommer vara gravid fler gånger), vi kvinnor måste ”tagga ner” lite när vi blir gravida. Vi behöver inte överprestera, ”good is good enough”. Samtidigt är det viktigt att gravida kvinnor får känna sig involverade i verksamheten och jag förstår verksamheter som känner svårt att hantera en mammas frånvaro i över ett och ett halvt år. Om mammor och pappor delar på föräldraledigheten så blir det enklare för verksamheten att känna att du snart är tillbaks och därmed hålla dig involverad. Som en bonus underlättar det i relationen om man delar på föräldraledigheten, då man får gemensam förståelse för att vara hemma med barnen. Statistik visar också att de som delar på ledigheten även i större utsträckning delar på vab. Detta underlättar för oss som gillar att jobba.

Och slutligen, för alla är graviditet inte en fantastisk resa för att bli förälder. För många känns det faktiskt som en sjukdom, och då får det vara det också!


När Google tog över intuitionen!

Jag älskar Google. Aldrig förr har vi väl kunnat ta reda på ”fakta” så snabbt som genom Google. När man inte kommer på vilket lag som vann SM i hockey 1997 så googlar man. När man behöver idéer för recept så googlar man. Som med alla positiva saker så har det två sidor, varav den ena är mindre bra. Den uppstår när Google tar över intuitionen.

Som förälder så hamnar du väldigt lätt i google när det gäller dina barn. Har de ont i örat så googlar man, har de ont i ett finger googlar man, om amningen inte fungerar så googlar man. Jakten på de snabba svaren tar över vår förmåga att själva tänka logiskt och komma fram till lösningar. Själv har jag stått förtvivlad hos bvc-sköterskan och gråtit och undrat varför min dotter skrikit flera kvällar i sträck. Jag hade googlat diverse hemska sjukdomar som tar sig uttryck att barnen helt plötsligt blir otröstliga och skrikiga på kvällen. Barnmorskan sa lugnt ”men hon har ju växt mycket på sistone, är du säker på att hon är mätt?”. Ja, det var ju helt logiskt men min jakt efter snabba svar tog överhanden så logiken/intutionen fick stå tillbaks.
elin liten kopia
(min dotter som blev glad när hon fick mer mat…;-)
På nätet finns också himmel och helvete för alla olika situationer som vi föräldrar hamnar i. Amning är ett klockrent exempel. Det finns troligtvis artiklar som påstår att barnen kommer bli extremt sjuka om de inte helammas. Det finns dock lika många artiklar som beskriver att ersättning är bättre för både mamman och barnet. I just denna fråga skulle jag önska att man stängde ner google och tänkte själv. De där egna besluten som grundar sig på dina egna erfarenheter och din egen interaktion med barnet står i centrum, snarare olika extrema åsiktsyttringar på nätet. Det skapar en osäkerhet och den går ut över barnet. I denna diskussion bör ju tilläggas att det såklart finns mer att önska av information kring de olika alternativen (vilket jag inte upplevde när mina barn föddes). Sjukvården känns ibland inte tillräckligt påläst för att kunna ge mig olika alternativ när jag känner mig osäker.

Jag tycker att vi föräldrar borde stänga av google i fem minuter när vi känner att vi behöver ”googla” något. Ta den tiden och tänk igenom för- och nackdelar och hur du upplevt det problem du ställs inför. Jag vågar påstå att du kommer fatta klokare beslut utan Google. Intuitionen är en fin uppfinning och den ska vi värna om varmt!